Psyke och parodontit

Parodontit är en infektionssjukdom som induceras av den normala munfloran. Destruktionen av de parodontala vävnaderna orsakas med stor sannolikhet av det inflammatoriska svaret på bakterieinvasionen av dentogingivalregionen. Nervsystemet och immunsystemet såväl som infektionsresistensen har funktionella samband. Det autonoma nervsystemet kontrolleras av centra i hjärnan. Stressupplevelser aktiverar processer i hjärnan som förmedlas via autonoma nervsystemet och HPA-axeln till immunsystemet. Överstimulering respektive hämning av infektionsresistensen har visats kunna uppstå som följd av stressbelastningar. Parodontitprogression är vanligen en relativt långsam process över tiden. Under perioder av hög bakterieaktivitet eller nedsatt resistens kan en snabb utveckling av fästeförlust och benresorption inträffa. Experimentella och epidemiologiska studier under senare år har påvisat samband mellan stresstillstånd och parodontitprogression. Effekten av stress på parodontitprogression är mest uttalad hos patienter med begränsad egenkontroll över de faktorer som utlöser stressstillståndet. Behandling av parodontit hos patienter som befinner sig under stress skall ske med hänsyntagen till fysiologiska och beteenderelaterade faktorer som karakteriserar ett stresstillstånd.