Kariesexkavering och kavitetsdesign

Oversigtsartikel Dato: 06.01.2011

Kariesexkavering och preparation syftar till att avlägsna infekterad, karierad tandhårdvävnad men också till att skapa en gynnsam kavitetsform. Mycket talar för att mängden kvarvarande tandhårdvävnad påverkar behandlingsresultatet på sikt. Hos en restaurerad tand ökar risken för misslyckande med antalet fyllda ytor. Minimalt invasiv vård innebär däremot inte alltid att en maximal mängd tandhårdvävnad skall sparas. Ibland måste tandsubstans avverkas för att på sikt begränsa risken för frakturer. Karieskadad tandhårdvävnad kan avlägsnas med ett flertal metoder. Även om alla tekniker bedöms kunna skapa kariesfrihet har varje metod specifika egenskaper. Flera metoder kan kombineras för att nå ett optimalt resultat. Kariesexkavering syftar till att avlägsna uppmjukat, infekterat dentin så att progressionen stannar av. Även om det antytts i enstaka studier att kariesprocessen avstannar och att pulpan behåller sin vitalitet så är den samlade bedömningen att det i nuläget saknas vetenskapligt stöd för lämna kvar infekterat, karierat dentin (s.k. indirekt överkappning). Vid exkavering av djup karies ökar risken för pulpaexponering. Risken reduceras vid stegvis exkavering jämfört med omedelbar fullständig exkavering.

Klinisk relevans:

Caries excavation and cavity design Caries excavation and tooth preparation aim at removing necrotic, carious tissue and creating an optimal cavity design. There are indications that the amount of remaining tooth tissue in the long run will affect the outcome of the restorative treatment. The relative risk for failure will increase with the number of restored surfaces. However, minimally invasive dentistry does not always imply that the amount of remaining dental hard tissue is maximized. Occasionally, tissue must be sacrificed to reduce the risk for fractures. Carious tissue can be excavated by several techniques. Even if all of them have the ability to create a caries-free surface every approach has it’s own characteristics. Methods can be combined to reach an optimal result. Caries excavation seeks to stop further progression by removing an adequate amount of carious tissue. Even if some studies indicate that the decay arrests and the pulp maintain its vitality, the overall assessment is that there is no definitive research based conclusion as to the effect of incomplete caries removal. Excavation of deep caries lesions increases the risk for pulp exposures. The risk is reduced with stepwise excavation compared with direct complete excavation.